Hem Ledare Forskning Porträttet Utbildning Karriärvägar Säkerhet Miljö Gästartiklar Arkiv
 

Sjöfarten välkomnar tuffa miljökrav och därmed högre kostnader. Men förutsättningen är att kraven är internationella och kostar alla ungefär lika mycket.

Sjöfarten tål tuffare miljökrav, men på lika villkor

– Sjöfarten har inget emot tuffa regler på miljöområdet så länge de är internationella och omfattar alla, säger Håkan Friberg, vd på Sveriges Redareförening. Vi är en internationell bransch och kan få omöjlig konkurrenssituation om vissa regler bara riktar sig till oss.

Håkan Friberg är medveten om sjöfartens image som miljöbov. Han medger att en del av verksamheten inte lever upp till kraven – kryssningsfartygen har ofta höga utsläpp men ställs inte alls inför samma krav som handelssjöfarten. Färjorna, däremot, som ofta går djupt in i stadskärnorna, har lyckats minska sina utsläpp drastiskt.
– När färjorna är i hamn, kopplas de oftast på stadens elnät och slipper köra maskinen i onödan, säger Håkan Friberg.
Sjöfartens för närvarande största problem är svavelutsläppen. Fartygen förväntas ta hand om petroleumindustrins restprodukter, ett faktum som det i framtiden måste bli en ändring på.
– Vi räknar med nya regler som lär komma 2015. De innebär att bränslet får innehålla högst 0,1 procent svavel, jämfört med dagens generella 3,5–4 procent respektive 1,5 procent i speciellt känsliga områden, säger Håkan Friberg. Vi måste se till att leva upp till detta för att få ner svavelutsläppen.
Även på koldioxidfronten är nya regelverk på gång. FNs organ för sjöfartsfrågor, IMO, International Maritime Organization, kommer redan under oktober troligen att lägga fram ett förslag om gränsvärden för koldioxidutsläpp.
– Det kan bli en svår teknisk nöt att knäcka, säger Håkan Friberg. Då måste vi titta på bränslena. Gas är ett alternativ men kräver större tankutrymmen för samma energimängd. Dessutom är distributionsledet inte utvecklat för sjöfarten.
Håkan Friberg betonar att sjöfarten är samhällets effektivaste godstransportör.
Trots de utsläpp som sjöfarten orsakar, är det det överlägset energieffektivaste transportsättet om man räknar per enhet gods. Sjöfarten är, menar han, lösningen på miljöproblemen och borde inte betraktas som samhällets miljöbov.
– Man måste ha i tankarna att sjöfarten står för 80–90 procent av godstransporterna, säger Håkan Friberg. Vi måste behålla kompetensen i landet så att vi inte blir beroende av andra när det gäller våra grundläggande transportbehov.
Sjöfarten har svårt att hamna i fokus för samhällsdebatten. När investeringsbudgetar läggs, står kampen mellan vägar och järnvägar – hamnar och farleder nämns aldrig eller bara i förbigående. Debatten borde handla om att bygga ut vägar och järnvägar till hamnarna och utöka sjötransporterna. I stället ställs för det mesta vägar och järnvägar mot varandra, och sjöfarten hamnar utanför.
– Sjöfarten behöver investeringar i sin infrastruktur men vi har ingen statlig myndighet att vända oss till för att ställa kravet, säger Håkan Friberg. Vägarna har Vägverket, järnvägarna har Banverket och de finansieras av staten. Vårt Sjöfartsverk ansvarar inte för vår infrastruktur och dessutom finansieras det via avgifter från sjöfartsnäringen. Vi är missgynnade.


Annonsörer
Click!Click!Click!Click!Click!