Hem Ledare Forskning Porträttet Utbildning Karriärvägar Säkerhet Miljö Gästartiklar Arkiv
 

Va´ härligt att pappa är hemma! Henrik Meyer har hämtat världens största fartyg, Aniara, från skeppsvarvet i Korea. Alice, 15 månader, är nöjd med att hon får rå om sin pappa som nu kan se fram mot en lång ledighet.

Livet ombord och livet hemma

Mången flod och ebb har passerat sedan Henrik Meyer som tonåring jobbade ombord på Gotlandsbolagets färjor och lyssnade nyfiket på de mer erfarna sjömännens historier om livet på världens hav. Det var då som hans intresse för sjömanslivet föddes.

I dag är Henrik Meyer en erfaren befälhavare. Han har just hämtat sitt nya fartyg, Wallenius´ bilfartyg Aniara, på varvet i Korea. Hans lust att arbeta till sjöss är intakt, även om motiven har ändrats under årens lopp; ungdomens lust att se världen har modifierats till en vuxen människas önskan om ett stimulerande jobb och bra arbetsmiljö.
– Som befälhavare på ett fartyg är jag en form av direktör, med stort ansvar och stora möjligheter att påverka min omgivning, säger Henrik. Det är otroligt stimulerande att vara chef för ett företag.
Livet till sjöss har egenheter som sällan finns på land. Den största utmaningen, menar Henrik, är den uppenbara: man går aldrig hem från jobbet. Efter 8 timmars arbetsdag är även fritiden gemensam med kolleger och kamrater.
– Man lär känna varandra väl och när det är bra folk man jobbar med, som nu, då är det inte så påfrestande, säger Henrik.
På fritiden blir det mycket idrottande, löpning runt båten, en bana på cirka 400 meter, styrketräning i det välutrustade gymet, bordtennis eller simning i bassängen. Mindre idrottsbenägna sjömän väljer kort- eller dataspel. Även böcker finns ombord, utlånade av Sjöfartsverkets Sjömansservice. De står även för filmuthyrning till fartygen, som får 6 av de senaste filmerna i månaden.

Internet har på senare år blivit en viktig livlina hem:
– Det är ovärderligt, det känns som att man kommer mycket närmare världen därhemma, säger Henrik. Jag tittar varje dag på bilder hemifrån, på min dotter och min fru, vi chattar och kan berätta för varandra vad som har hänt under dagen.
Henrik träffade Elisabeth 1996. Han var då 2:e styrman, hon matros. I dag är de gifta och för 15 månader sedan fick de Alice, ett starkt skäl för Henriks sympati för Internet.
– Jag tycker att det går bra att kombinera familjeliv och sjömanstillvaro, säger Henrik. Det är klart att jag är borta mycket men när jag är hemma, då är jag verkligen hemma fullt ut. Jag tror att jag är hemma mer än många av mina landkamrater.
Henriks schema innebär att han är på fartyg i 8 veckor och är sedan ledig lika länge. På andra Wallenius-fartyg finns 10/10 och 5/5-scheman, allt för att passa besättningen så bra som möjligt. De långa ledigheterna i kombination med bra lön och tidigare nämnda arbetsuppgifter är faktorer som tilltalar Henrik.
Och så är det resandet. Kanske är det inte så spännande för Henrik, som sett stora delar av världen, men för de yngre sjömännen är det en stark lockelse. Även om sjömanslivet inte ska romantiseras, ska internationell handelssjöfart heller inte fråntas sitt självklara innehåll av lockande världsomspännande resor.
– Normalt kommer vi i hamn på morgonen och seglar iväg sent på eftermiddagen, säger Henrik. Under dagen brukar vi låta ungdomarna och eleverna kliva av för att se sig om, så jobbar vi kvar ombord, vi som varit med i några år.

Vad tror du att du gör om 10 år?
– Det står skrivet i stjärnorna, man vet aldrig vad som händer. Jag trivs bra med det jobb jag har, jag har bra betalt och kan spara ganska mycket pengar under resorna. Jobbet är ansvarsfullt och fritt på ett sätt som jag har svårt att föreställa mig i land.

Kan du rekommendera unga att satsa på jobb inom sjöfarten?
– Om man trivs med andra jobb där man reser, så är sjöfarten ett fint alternativ. Man har nog glömt bort det lite, man tänker snarare på resande försäljare eller lastbilschaufförer. Sjöfartsjobb är otroligt bra, det finns även goda möjligheter att jobba iland, för dem som vill testa detta.


FOTO: Jens Hvid, Matros

Om Aniara

Fartyget är obegripligt stort, för närvarande världens största biltransport- fartyg. Det är 231,6 meter långt och kan frakta cirka 8.000 bilar! Hon kommer att gå in i en ”Round-the-world-trade” som börjar i Bremerhaven, via Göteborg, Zeebrugge och Southampton och sedan vidare till Nordamerika via bland annat Savannah och ett par hamnar till. Därefter bär det iväg till Manzanillo i Panama, via Panamakanalen mot Nya Zeeland, Australien, Singapore, Centralasien, Korea och Japan, Long Beach i USA, därefter åter Panamakanalen och sedan längs den nordamerikanska kusten mot New York och sedan tillbaka till Europa. Slingan tar fyra månader – Henrik Meyer hinner med en halv slinga per åttaveckorstörn.


OM VIKTEN ATT HA EN BRA KOCK OMBORD

En viktig roll ombord har kocken, utan en bra kock står man sig slätt. Det är nog den centralaste rollen ombord; alla är där och pratar och önskar diverse rätter. Det blir mycket gnäll bland besättning om den positionen inte sköts bra ... eller mycket bra. Aniara åker med en väldigt bra kock, han är erfaren från resturant-världen iland och han kan laga all världens mat.


HÄFTIGASTE MINNEN:

1. På en resa mellan Japan och Europa, i sydkinesiska sjön, överfölls Henriks fartyg av pirater. Henrik var matros på den tiden.

– De ville väl råna oss på pengar och värdesaker men befälhavaren hade lyckats stänga om sig. Piraterna klättrade med oförrättat ärende helt enkelt tillbaka i sin båt och försvann.

2. Vi kom till en hamn i Brasilien, Itajai. Eftersom vi var tungt lastade, kunde vi gå in i och lämna hamn bara en gång per dygn. Även om lossning och lastning gick fort, måste vi vänta till nästa dag. Detta är ett häftigt minne eftersom hamnen är fantastisk med allt som Brasilien  kan erbjuda: god mat, fint väder och underbara människor.



Annonsörer
Click!Click!Click!Click!Click!