Hem Ledare Forskning Porträttet Utbildning Karriärvägar Säkerhet Miljö Gästartiklar Arkiv
 

illustration: defoa

Havs-, möjlighets- och framtidsyrket


HÅKAN FRIBERG
Sveriges Redareförening

1. Det är viktigt att vi kan locka in ungdomar till sjöfarten eftersom många går i pension inom de närmaste åren. Våra resurser när det gäller rekrytering riktar sig just till ungdomar, det är där vi har störst möjlighet till framgång. Utbildningen är lång och krävande men ger den kompetens som krävs. Det är därför svårt att få 35–40-åringar att söka sig till våra utbildningar.

Vi ser också goda resultat av våra rekryteringsansträngningar. Sjöfartskaravanen med Isbrytaren Ymer drog storpublik i somras när den besökte hamnar utmed hela svenska kusten. Fler unga än på många år söker sig till våra sjöbefälsskolor och speciellt glädjande är att fler söker till sjöingenjörsutbildningar och sjömansskolor. Vi arbetar aktivt för att båda befälsutbildningarna vid Högskolan i Kalmar och Chalmers i Göteborg ska ha tillgång till bästa möjliga tekniska utrustning och hög kvalité på lärare. Även sjöfartsgymnasierna är viktiga för att styra in ungdomarna på sjöfartsyrkena.


Sveriges Redareförening
www.sweship.se
031-62 95 25


CHRISTER LINDVALL
Sveriges Fartygsbefälsförening

2. I befälsbristens spår säger svenska redare att de är beredda att satsa på rekrytering. Men själva rekryteringen till utbildningar är bara ett av problemen. Redan under utbildningen tvingas studenterna söka praktikplatser i bland annat norska handelsflottan. Efter utbildningen saknas juniorbefälsplatser i den svenska handelsflottan. Efter några år utomlands, kommer ungdomarna inte tillbaka till svensk sjöfart.

Alltför ofta bemannas positionerna som 2:e och 3:e styrman av icke-EU-befäl. Samma förhållande gäller på den tekniska sidan, exempelvis tjänsten som 2:e fartygsingenjör. De här platserna, som normalt borde vara öppna för juniorbefäl,  bemannas alltså ofta av erfarna och lägre avlönade filippinska befäl i stället för av svenska nyutexaminerade studenter.

På teknikersidan anställer man i vissa fall utländska EU-befäl även på den del av besättningen som ersätts enligt svenska avtal. Det finns helt enkelt inga svenska maskinbefäl att tillgå.

Om regering och riksdag menar allvar med att vilja behålla en svensk sjöfartsnäring och dess kompetens, är tillgången på svenska befäl en nyckelfråga. Utan svenska befäl finns det i framtiden ingen personal att tillgå på försäkringsbolag, klassningssällskap, rederikontor, hamnar och Sjöfartsverket.


Sveriges Fartygsbefälsförening
www.sfbf.se
08-10 60 15


CHRISTER THEMNÉR
Sjöbefälsförbundet

3. Eftersom befälsbristen framför allt omfattar tekniskt befäl, borde arbetsgivarna koncentrera sig på riktade kampanjer till tekniskt intresserad ungdom. Breda rekryteringskampanjer som avser hela sjöfartsklustret får visserligen upp det allmänna intresset för sjöfarten men det har visat sig att de tekniska yrkena då hamnar i skymundan. Det är redan idag ett tillräckligt bra söktryck på sjökaptensutbildningarna.

Däremot kan inte sjöingenjörsklasserna fyllas. Arbetsmiljön för maskinbefäl är också eftersatt. De, alltför få, som söker sig till sjöingenjörsutbildningen märker redan under sin första praktikperiod  att arbetsmiljön är dålig. Det beror framför allt på avsaknaden av internationella regelverk som tvingar arbetsgivarna att beakta arbetsmiljön för särskilt den tekniska personalen. Den internationella befälsbristen gör att många utländska rederier är intresserade av att anställa svenskt befäl. Sjöfarten är internationell och det gäller även sjöfartens arbetsmarknad. Svenska redare har tyvärr inte erbjudit tillräckligt bra villkor för att svenskt befäl ska vilja stanna kvar i den svenska handelsflottan.

Bristen på sjöingenjörer är dock alarmerande och riskerar att bli ett hinder för inflaggning av fartyg till Sverige.


Sjöbefälsförbundet
www.sbf.org.se
08-598 99 000


KENNY REINHOLD
Seko Sjöfolk

4. Att jobba till sjöss oavsett befattning är enligt mig ett av de bästa jobb man kan ha. Det är inte bara ett arbete, det är en livsstil som man antingen fastnar för eller så passar den inte en.

Det bästa av allt är ledigheten, du är oftast ledig halva året eller mer. Under tiden som du är ute, är arbetsplatsen alltid på väg någonstans och arbetsuppgifterna ombord i detta lilla samhälle är oftast varierande.

Det är inte heller vanligt med ett så pass intressant arbete att det faktiskt inte spelar någon roll var du bor i Sverige. Om du jobbar i handelsflottan, betalar arbetsgivaren dina resor till och från arbetet.

Idag och under en överskådlig framtid är sjöfolk en bristvara och du är mer eller mindre garanterad ett arbete efter avslutad gymnasieutbildning.

Branschen, eller kanske mest redarna, måste bli bättre på att sprida det positiva budskapet om sjöfarten och allt gott som finns att säga om att bli en framtida sjöman.

Framförallt måste redarna verkligen visa att de vill ha och satsa ytterligare på att få ut mer svenskt manskap, särskilt nu men även i framtiden.


Seko sjöfolk
www.sjofolk.nu
031-42 94 20


Annonsörer
Click!Click!Click!Click!Click!